Affischen ovan användes i kampanjen för ett rusdrycksförbud (se nedan). Den är en talande illustration för vad det hela handlade om. Alkoholruset sågs som ett samhällsproblem som både splittrade och förstörde livet för kvinnorna och barnen i hemmet. Och som ett hot mot en positiv samhällsutveckling i stort.
Nykterhetsrörelsen hade vuxit sig stark ända från slutet av 1800-talet. Även bland arbetarrörelsens medlemmar och i religiösa kretsar såg man bekämpandet av rusdrycker som en viktig fråga. Den 27 augusti 1922 var det dags för svenskarna att gå till valurnorna angående denna fråga. Resultatet blev mycket jämt! Nej-sidan (alltså nej till ett alkoholförbud) segrade med två procent.
Efter folkomröstningen fortsatte regeringen med en restriktiv alkoholpolitik. Man behöll ransorineringen på alkohol, även om kriget var slut. På krogar och barer fanns det också bestämda gränser för hur mycket en person kunde beställa på en kväll. Inte förrän 1955 slopades systemet med motbok.