Skolträdgårdar fanns i anslutning till en del skolor och användes för flera syften. De hade vanligtvis tre områden eller avdelningar: Barnens land, Fruktträd och buskar samt Botaniska avdelningen.
Barnens land var till för barn i klass 4-7 som var kvar i staden under sommaren. De fick egna odlingslotter där de odlade olika köksväxter som t.ex. morötter, kålrötter, palsternackor, lök, bönor, spenat och persilja men också blommor. Frön och plantor delades ut gratis till barnen och de fick behålla hela skörden. Förutom att barnen fick ett extra tillskott av mat var avsikten att de skulle utveckla intresse för naturen, ordningssinne och ansvarskänsla. De skulle arbetade 6 timmar/vecka efter skolan och under loven ca 10 tim/vecka.
Det fanns sockså en folkbildningsidé bakom skolträdgårdens verksamhet. Det var inte bara barnen själva som skulle lära sig om växter och odling. De skulle också bidra med kunskaper om trädgårdsodling och nyttig mat till sina föräldrar.
I Botaniska avdelningen odlades bl.a. spannmål, köksväxter, krydd- och medicinalväxter. Växterna användes i undervisningen i t.ex. naturkunskap, hemkunskap och teckning. Det odlades också krukväxter och lökväxter som pelargonia, fuchsia, tulpaner och hyacinter för att användas som prydnad i skolorna. I avdelningen Frukträd och bärbuskar odlades och undervisades om frukter och bär.
Några skolträdgårdar fanns redan i slutet av 1800-talet vid Maria och Katarina folkskola, men de lades ner efter några år då marken bebyggdes. 1907 anlades en ny skolträdgård vid Stora Blecktornet på Södermalm.
Skolträdgårdarna upphörde 1975.
