I det medeltida Stockholm var olika hantverkare organiserade i olika skrån.
Alla skrån var begåvade med särskilda privilegier och hade monopol på att utöva just sitt yrke inom staden.
Intill går det att beskåda en skråordning för murareämbetet i Stockholm från 1480.
Dokumentet är tryckt 1879 och innehåller både skråordningens originaltext på medeltidssvenska och en översättning till nysvenska gjord av riksbibliotekarien G.E. Klemming.
Några exempel ur skråordningen:
"2:a kapitlet. Nu äro bröderna komna till stämma och vilja framföra sina ärenden, då skola alla bröderna vara tysta och stilla och sitta å bänk, med rena seder och vara fridsamma vid stämman, utom så är, att han sitt ärende framförer eller till svaromål kallad varder, eller han skall bära något vittnesbörd med sin broder. Hvilken häremot gör, böte en mark vax.
8:de kapitlet. Hvilken broder, som kallar någon sin broder tjuf, skälm eller horunge, och kan det ej bevisa, böte ett halft pund vax, stadens rätt oförkränkt.
20:e kapitlet. Ingen murmästare betinge eller åtage sig mera arbete, än han väl anser sig kunna fullgöra, innan vinterdagarne komma. Kommer härutinnan antingen för rådet eller ämbetet klagomål på någon broder, hvilken sig förfallolöst försummat hafver, böte han då till ämbetet ett halft pund vax, stadens rätt oförkränkt, och förlike sig sedan med byggherren, som lidigt skada, efter dannemans skön och bön.
31: kapitlet. Då någon broder blifvit död af kompaniet, då skola ala bröderna komma samman och följa honom till kyrkan och låta sjunga en själamessa öfver honom, och hvar broder och syster skall offra en penning för hans själ vid mässan, och ingen broder eller syster må bortgå, förr än liket jordadt är. Hvilken detta ej håller, böte en mark vax."
![[Skomakarskråets regler från 1400-talet] Skomakara-skra : Skomakare-Skrå-ordning, af Stockholms stads magistrat gillad och stadfäst år 1474, jemte några sedan tillagda stadganden / Utgiven af Joh. G. Liljegren](/skblobs/d5/d5c42d71-c8fc-40f9-acc7-36bee9b3e1a3.JPG?preset=pl-220)