Kungsholms barnkrubba öppnade1854 och är äldst av de barnkrubbor som startade i Stockholms församlingar under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet.
Syftet med barnkrubban var att ta hand om barn till fattiga mödrar så att de kunde få tillfälle att arbeta utanför hemmet för att försörja sig och sina barn.
Kungsholms barnkrubba tog från starten emot barn från 0 - 4 år, de yngsta var bara några veckor gamla. Öppettiderna var generösa, på sommaren 6.00 - 21.00 och på vintern 7.30 – 19.00.
Idén till barnkrubban kom ursprungligen från Paris och verksamheten startades av några medelklasskvinnor från Kungsholmen, som ville ägna sig åt välgörenhet. Förutom att se till att barnen hade någonstans att vara under dagen, handlade det också om att rädda dem från den misär och brutalitet som man menade fanns i de fattiga arbetarhemmen.
”Krubbans ändamål är att rädda arbetare för samhällets behof, och inverka till sedlighet och ordning. Hon vill försöka om det icke är lättare att förekomma en del elände i dess brodd än utrota det sedan det hunnit utvexa. Hon föreutsätter såsom en afgjord sanning, att ju längre ett fysiskt och moraliskt ondt utbildat sig, desto svårare är dess botande; samt omvänt: att ju tidigare helsovård och sedlighet få inverka på den blifvande samhällsmedlemmen, desto säkrare kan man i allmänhet vara om dennes fysiskt och moraliskt goda framtid.”
Genom renlighet, bra mat, mild men bestämd behandling utan ”stryk och stränghet", menade man att vistelsen på barnkrubban hade en gynnsam inverkan på barnen.
”De komma in bleka, med i förtid åldriga drag, vacklande gång, uppsvällda magar, slappa muskler, dästa, olustiga och skrikiga. De äro dåliga, utan att kunna kallas egentligen sjuka. Efter en tids förlopp äro de alldeles förändrade […] ”
I Kungsholms barnkrubbas första årsberättelse till höger, kan du läsa mer om syfte och regler för krubban, samt om de idéer och tankar som låg bakom verksamheten.
