Erik Wilhelm Staflund, brevbärare boende på torpet Anneboda, forslar gods med häst och vagn mellan Älvsjö station och Långbro sjukhus. Två vittnen och djurskyddsinpektör Gustav Silow påstår i den här polisrapporten att Staflund kört hästen trots att den haft blödande sår på halsen. Staflund erkänner detta, men berättar också hur han hjälpt hästen att läka. Rapporten renskriven:

Djurskyddsinspektören Gustaf Silow har den 10 december 1912 till kronolänsmannen i Svartlösa härads norra distrikt insändt en så lydande anmälan

”Till Herr Kronolänsmannen i Svartlösa härads norra distrikt.

Till laga åtal får jag härmed anmäla f. brefbäraren E. Staflund, Anneboda, Älfsjö, som, sedan en längre tid tillbaka använder för körslor millan Älfsjö till Långbro sjukhus en brun häst, försedd med stora, öppna blödande sår under båda lokorna.

Wittnen: drängen Adolf Andersson och Titus Magnusson i Anneboda, anställda hos fru Nilsson därst.

Stockholm, Svartensgatan 31 den 10 Decb 1912 Gustaf Silow, djurskyddsinspektör.”

Ifrågavarande anmälan blef, i anledning af Brännskyrka församlings införlifvande med Stockholms stad, den 22 nästlidna Januari, tillika med en del andra angifvelser, af Kronolänsman C. A. Arnheim öfverlämnat till Öfverståthållareämbetet, hvarifrån angifvelserna remitterats till 10:de polisdistriktet för utredning och rapport.

Ifrågavarande anmälan åtföljdes af en skrifvelse, så lydande:

Protokoll, hållet vid polisförhör å Anneboda Örby Brännkyrka nedannämnda dag.

Kronolänsman Y. Larsson med om undersökning af bifogade anmälan från djurskyddsinspektören Gustaf Silow mot E. W. Staflund, den 10 dec 1912, gjorde undertecknad följande förhör den 18 dec. 1912.

E. W. Staflund, Anneboda berättade:

Att, den i anmälan omnämnda hästen hade en tre à fyra dagar innan inspektörens inspektion blifvit bruten så att han under högra lokan erhållit två sår, det ena af en tvåörings storlek och under vänster lokan ett sår af omkring en tjugofemörings storlek.

Att, såren troligen uppstått genom det ihållande regnandet så att seltygen alltid voro våta.

Att, hästen användes till körning mellan Älfsjö station och Långbro sjukhus med ett à två lass per dag med en vikt af hvardera 6- à 700 kg.

Att hästen ej användts till någon annan körning samt

Att han vidtagit alla nödiga åtgärder att få såren läkta hvilket också har haft till resultat att såren nu äro torra med skorpa öfver.

Wittnet Titus Magnusson har vid förhör berättat:

Att hästen vid ifrågavarande tillfälle hade ett sår under vänstra lokan, två eller tre under högra lokan men storleken af såren kunde ej så noga bedömas på grund af att det fanns blod såväl i som omkring såren samt

Att hästen användes till körslor hvarje dag med undantag af två dagar, då hästen fick stå still, efter anmälan.

Wittnet Per Adolf Andersson har vid förhör berättat:

Att hästen hade under vänstra lokan ett och under högra lokan två sår, sårens storlek kunde ej med bestämdhet uppgifvas då han ej sett dem på nära håll, men dock hade han sett att de voro blodiga, men att de nu äro fullt torra och med skorpa öfver.

Wid undertecknades besök befanns såren vara fullt torra och skorpor äfven till synes väl vårdade. Carl Wahlqvist.

F. brefbäraren E. Staflund, hvilkens fullständiga namn är Erik Wilhelm Staflund, numera boende i villan Klaradal i Örby villastad, har om vidstående anmälan ånyo blifvit hörd, därvid han vidhållit sina förut lämnade uppgifter och tillade att efter det Staflund förmärkt att hästen blifvit bruten, hade han inköpt tvenne filtputar, å hvilka han gjort fördju[p]ningar för låren.

Dessa filtputar hade han sedan lagt under lokorna samt fortsatt med körningen till den dag djurskyddsinspektören gjort anmärkningen. Hästen hade därefter fått stå i stall tills såren blefvo fullkomligt läkta.

Djurskyddsinspektören Silows förenämnda anmälan, äfvensom protokollet öfver länsmannen Y. Larssons undersökning i saken bifogas denna rapport.

Djurskyddsinspektör Silow var boende på Svartmansgatan 31 där fastigheten Katarinabacken 8 nu ligger.