Under 1900-talet första decennier fick många av stadens välgörenhetsföreningar allt större del av sina inkomster genom anslag från kommun och stat, det vill säga välgörenheten de bedrev blev i hög grad skattefinansierad. Bland annat därför tycker socialdemokraterna Hildegard Ström och Anna Johansson-Visborg 1934 att det är dags att kommunalisera Föreningen Mjölkdroppen - en filantropisk organisation som sedan 1901 hjälpt mödrar med mjölkersättning och amningsstöd.
Enligt motionärerna är föreningen Mjölkdroppen till över 90 % finansierade av kommunala medel och därför är det rimligt att kommunen helt tar över verksamheten. Ström och Johansson-Visborg gör en del kritiska sakpåståenden om Mjökdroppens verksamhet, men det centrala argumentet i deras motion är att filantropin som sådan bör anses vara förlegad:
”De flesta torde nu hysa den alldeles riktiga uppfattningen, att den, som behöver hjälp, icke skall erhålla sådan såsom av nåd utan med den rätt, som tillkommer varje god medborgare i samhället.”
1937 fattade riksdagen beslut om att samhället skulle ansvara för de minsta barnens vård. 1938 började utbyggnaden av barnavårdscentraler och 1940 tog Stockholms stad över Mjölkdroppens barnavårdande verksamhet.
