När stadsfullmäktige debatterade polisens anslag den 27 februari 1939 väckte kommunisten Sven Linderot uppmärksamhet. Under debatten gav han flera exempel på hur polisen behandlat flyktingar illa och menade även att polisen lämnat ut känsliga uppgifter om flyktingar till "fascistiska länder" som till exempel Nazityskland.
Borgarrådet Yngve Larsson tyckte Linderots anklagelser vara så anmärkningsvärda att han bad om en skriftlig rapport. I Larssons personliga arkiv finns den här kopian av Linderots rapport samt ett brev Larsson skickade till överståthållare Thorsten Nothin med begäran om utredning av saken.
I Linderots rapport kan du läsa om hur ett antal flyktingar behandlats "som kriminella" och hur polisen informerat "fascistiska" statsmakter om dem. Ett exempel:
Charlotte Bischoff. Fick under förvaringstiden genomgå fingeravtrycks- och fotograferingsproceduren. I detta fall erhölls upplysning genom en av polissystrarna, som meddelade B. att "rapporten och fotografierna har sänts till Tyskland, men det dröjer nog länge ännu innan vi får svar". Då B:s man sedan 1934 sitter i fängelse, dömd till 8 år, kan i detta fall förfaringssättet ge anledning till diverse chikaner.
I rapporten berättas även om flyktingarna Willy Neumann, Arthur Henschel, Alfred Raab, August Moser, Otto Sohkanen och Yrjö Enne.
Linderot har sänt brevet från Sveriges kommunistaska partis kontor på Kungsgatan 84 i fastigheten Härolden 12.
