1849 inkom det här brevet från gälbgjutargesällen Eric Stranvitz till Överståthållareämbetet för polisärenden. Stranvitz uppger sig vara mycket illa behandlad av sin arbetsgivare fabrikör Wiktor Sjöberg och vill att myndigheterna förklarar hans arbetskontrakt upplöst. Brevet renskrivet:

Till kungl. överståthållareembetet för Polisärenden

I största ödmjukhet vågar jag härmedelst anropa Kungl. öfverståthållare embetets Rättvisa biträde för att erhålla hjelp och Räddning. Jag är en af fabrikör V. Sjöberg arbetare denna omständighet är redan tillräcklig för att bevisa mig vara mer än olycklig. Visserligen på för hand varnad att ej störta mig i hans hafveri Tvang mig dock arbetarens vanliga lag att söka brödet der det möjligen kan fås uti hans tiänst och då jag aldrig smakar Bränvin och visste med mig sjelf att jag både kunde och ville redligen och ordentligen förätta det arbete som af mig billigtvis kunde fodras samt dertill är af ett stilla och fördragsamt sinneslag hoppades jag att åtminstone någorlunda kunna slå mig ut under den tid af ett år herr fabrikören utfästa i arbetskontraktet. Snart fick jag dock en alltför bitter övertygelse om motsatsen. Men då jag olyckligtvis likasom hvarje annan af hans arbetare blifvitt hos honom intrasslad i skuld det enda medel hvarigenom herr fabrikören möjligen kan förmå någon aldrig så litet duglig och hederlig menniska att i hans tjänst qvarstanna fans beklagligtvis för mig ej annan utväg än den fattiges och förtrycktes ständiga lott: ”att lida och tiga detta har jag och så under snart ett års tid med det största tålamod och de oerhöfvaste försakelser gort huru orättvist och grymt jag än blifvit på mångfaldigt sätt huttlad och förtrampad. Nu uthärdar jag ej längre utan anhåller vördsamt att genom kongl. Öfver Ståthållare embetets försorg varda skilld från fabrikörn Sjöb. då jag genast skall erlägga hvad han kan bevisa sig ha att fodra af mig.

Denna ödmjuka begäran grundar jag der på att herr Sjöberg brutitt det oss emellan upprättade kontrakt förra vekkan hade jag som vanligt ordentlig och flitigt arbetat utan ha försummatt någon tid och på Lördagsafton skulle jag hafva min betalning för hela Weckan Enligt 6 pungten i kontragtet eger herr Sjöberg Rättighet att på veckan aflöning om Lördagen för skulld afdrages högst 2 dagspenningar men ifrån mig togs 3 sådana så att jag för hela mitt vecko arbete fick En Rs Rgs att betala mat husrum och tvätt m. m. under 7 dagars tid. Med bästa villja i Werlden att uppföra sig ärligt hederligt är sådant på under sådanna omständigheter en omöjlighet så vida man ej skall svällta ihjäl detta är ej första gången sådant händer mig ej eller är jag enda som så behandlas utan dylika upträden äro dagliga. Innan jag der före hjelplöst sjunker i elländett grafv hoppass jag med guds och kongl. Öfverståthållare Embetets hjelp att bli skilld från fabrikör V. Sjöberg. Skulle lagar och författningar vara så emot den fattiga arbetaren att jag ej på lagligt sätt kan komma ifrån honom her Sjö. oakttat vars grumma framfart och kontraktsbrott så vågar jag hos kongl öfverståthållare embetet bönfalla och af nåd och barmhertighet befriass från mitt olyckliga slaveri på det att ej förtviflan sluteligen må Tvinga mig att på samma sätt som förutt flera af mina olyckskamrater göra slut på ett lif som i fabrikörs Sjöbergs Tjänst förr eller sednare ovillkorligen måste slutas med elände och vanära

Eric Stranvitz
Gälbgjutargäsell
Stockholm den 2 Juliu 1849

På brevet har tjänstemannen Hallström skrivit:

Enligt Kongl. Öfverståthållar Embetets befallning är Fabrikören Wiktor Sjöberg kallad att sig i dag kl. 11 f. m. uti Kongl. Poliskammaren infinna för att höras öfver åfvan skrifne Memorial.

Stockholm den 5 juli 1849
J. M. Hallström

Något förhörsprotokoll med fabrikör Sjöberg har hittills icke hittats.