(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid fornlämningen)

På höjden framför dig - vid östra delen av Ålstensängen - ligger ett gravfält (RAÄ 2) från yngre järnålder (550 - 1050 e.Kr.). När det anlades var Ålstensängen en vik av Mälaren. Gravfältet låg då endast några meter över Mälarens yta och kan nog dateras till vikingatid (ca 800 – 1050 e. Kr.). På gravfältet finns minst 7 gravar, 4 runda och 3 rektangulära stensättningar. Det kan möjligen finnas några fler gravar i närheten.

Den vikingatida gård, som använde gravfältet, låg antagligen på höjden väster om Ålstensängen. Inga spår finns dock bevarade av den. Ålstens gård är skriftligt belagd 1339 som Asunda. Gustav Vasa köpte gården 1544 och lät bygga en kungsgård nära krönet av Åstensklippan. Stengrunden finns kvar under det nuvarande huset på Brantstigen 12. Anlöpande skepp kunde i tidig vikingatid dras upp på den norra stranden – vid Alviksvägen – eller lägga till vid de västra och östra höjdsträckningarna. Senare grundades viken upp och tilläggsplatsen låg antagligen närmare mynningen.

Vi får föreställa oss hur de levande på andra sidan Ålstensängen dagligen hade förfädernas gravar i sikte. Dessa hade i sin tur, symboliskt, uppsikt över de levande.

1904 undersöktes två av stensättningarna. De var brandgravar där den döde bränts på bål och benen lagts i en lerkruka. I den mindre graven påträffades en större och en mindre lerkruka, några nitar av järn och brända ben. I den större graven fanns bland annat två järnnitar med dubbla huvuden och brända ben.

1943 undersöktes ytterligare en av gravarna. Den innehöll bronsbeslag till ett träkärl, rester av järnnitar, skelett av en människa och brända ben. Troligen är det den västra stensättningen ovanför Ålstensängen som undersökts.

Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseets skyltar finns i första hand vid fornlämningar, kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden samt vid vissa torp och äldre gårdar.

Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.