1879 hade det bildats en rad arbetareföreningar runt om i landet. Det året hölls ett första landsmöte med ombud för de olika föreningarna i Stockholm. Här ger Isidor Kjellberg sin skildring av mötet - och mötesdeltagarna. Bland de som höjs till skyarna av Kjellberg märks läkaren Anton Nyström och måleriarbetaren J. Håkansson. Flera andra får kritik för sin konservativa inställning. Särskilt missnöjd är Kjellberg med de deltagare som inte är för allmän och lika rösträtt. Kjellberg är också kritisk till det faktum att en tredjedel av ombuden inte är arbetare.
Ett hett ämne som diskuterades var Sundsvallsstrejken som ägt rum tidigare samma år. Militär hade inkallats för att stävja strejken, som ofta betraktas som den första stora arbetarmanifestationen i Sverige.
Som titeln antyder fanns inga kvinnor med som ombud på mötet.
Den lilla boken bygger på Kjellbergs artiklar i Östgöten, där han rapporterade från mötet.
Det här var precis innan socialdemokratin blivit allmänt känd i Sverige. Den skulle göra entré på allvar i Sverige två år senare då August Palm började sin agitation.
Avslutningsfesten hölls vid Piperska muren.
