Turken – ett liv i samhällets utkant

Återigen blev Gustaf Hjalmar Ture Kristian, bara 10 år gammal, kallad till Detektivpolisens kontor på Myntgatan 4 i Gamla Stan. Den här gången gällde det snatterier av framförallt öl, men Ture var också beskylld för att ha skurit sönder en säck ärtor. Han och hans kamrater skulle locka duvor på Stortorget i Gamla Stan för att fånga dem och äta upp dem – något som inte lyckades.

Ett par dagar senare upptäcktes Ture och hans kamrater när de pallade päron vid Norstedts husets tomt på Riddarholmen. 

Det här var andra gången under samma år som Ture, allmänt kallad Turken, infann sig på poliskontoret. Första gången, den 12 september 1885, gällde det en sönderskuren säck och stöld av socker. 

Samma höst, när Turken är tio år gammal placeras han på ett barnhem på Norrtullsgatan 20. Det drivs av Stockholms stadsmission och fungerar delvis som en uppfostringsanstalt. Efter vistelsen på barnhemmet skrivs Turken in på arbetsinrättningen på Nytorgsgatan 2. För att dryga ut kassan stjäl han kläder där men går också upp till barnhemmet på Norrtullsgatan och smyger in hos föreståndaren pastor Ring. Där stjäl han en kavaj och en mössa, tillsammans värda 5 kronor. Domen för stölden av pastor Rings rock och de kläder han stulit från arbetsinrättningen blir 3 månaders straffarbete och 30 kronor i böter, böterna omvandlas till 3 dagars straffarbete.

Och så här fortsätter det, stölder och straffarbete och snart blir han också dömd till förlust av medborgerligt förtroende i olika perioder.

Den 18 juli 1895 häktas Gustaf Hjalmar Ture Kristian Eriksson tillsammans med 41 andra personer för stöld. De bedöms allihop ha tillhört den liga som i flera år stulit från privatpersoner och företagare i staden.

Turken har ensam eller tillsammans med andra förövat åtskilliga brott. Han har på olika sätt, med våld, falsk nyckel eller list och förslagenhet lagt beslag på annans egendom. Ofta bryter han upp isskåp och tar allt ätbart, bryter sig in i källare och förråd för att stjäla frukt, grönsaker och allt annat som går att äta eller omsätta i pengar. Ur kärror som levererar alkohol till stadens restauranger stjäls framför allt cognac, punsch och vin, öl och pilsner hittar han oftast i isskåp.

Turken har bland annat stulit 71 kg fosforbronstråd, kopparskrot, järnblock, kläder, verktyg, smycken, klockor och framförallt pengar. Under hösten 1894 till mars 1895 har han tagit emot 7 kavajer, 2 överrockar, 5 par byxor och 5 västar till ett värde av 155 kronor från David Carlholm som i sin tur stulit det från sin far skräddare Gustaf Alfred Carlholm.

Med den naturliga fallenhet Turken har för fickstölder stjäl han ofta från berusade män, men även många kvinnor blir bestulna på de portmonnäer de har i fickorna på sina klänningar.

Stockholms rådhusrätt dömer Ture ”Turken” Eriksson för stöld, bland annat begångna genom inbrott och fickstöld till ett värde av 2 079 kronor och 56 öre till straffarbete i 6 år och därefter skall Gustaf Hjalmar Ture Kristian Eriksson i 5 år vara medborgerligt förtroende förlustig.

Den 19 augusti 1895 börjar Turken avtjäna sitt straff på Långholmens centralfängelse.

Under tiden i fängelset utmärker sig Turken flera gånger. Den 26 april 1896 försöker han rymma – straffet för det blir en månads isolering utan arbete i särskilt anordnad cell i fängelsets jordvåning. Precis ett år senare är det dags igen, fem dygns mörk cell för uppstigning i cellfönstret, en månad senare mister Turken sina sängkläder i sex dygn efter att ha förstört en ordningstabell.

Turken kommer ut ur fängelset den 19 augusti 1900.

Redan den 14 november 1901 är det dags igen. Turken ligger inlagd på S:t Görans sjukhus för behandling av könssjukdom. Han får reda på att polisen väntar på honom vid utskrivning, och då bestämmer han sig för att rymma. Iklädd sjukhusets kläder tar han sig in där patienternas kläder förvaras under deras vistelse på sjukhuset och stjäl passande kläder. Dessa sätter han utanpå sjukhuskläderna och lyckas obemärkt ta sig bort från sjukhuset. Dagen efter, efter en natt utomhus, får några detektivkonstaplar syn på honom och undrar över hans klädsel.

De konstaterar snabbt att han har sjukhuskläder under gångkläderna och tar med honom till polisstationen. Turken erkänner hur stölden gått till, hur han tagit sig i förrådet genom takfönstret, först tagit för små skor, vilket medförde att han måste krypa ned igen för att byta till större och att han fått lämna en överrock på taket eftersom det blev för otympligt att bära den.

Polisen lämnar tillbaks patienternas kläder till sina ägare, sjukhusets kläder till sjukhuset och själv kommer Turken att dömas till 1 år och 10 månaders straffarbete.

Gustaf Hjalmar Ture Kristian Eriksson döms till längre och längre straff för sina brott, de varvas med vistelse på tvångsarbetsanstalter.

Överståthållarämbetet dömer Ture till tvångsarbete i 2 år den 25 januari 1906. Den 20 september året efter placeras han på Svartsjö tvångsarbetsanstalt beläget på Färingsö i Mälaren. I augusti året efter rymmer han men grips i Stockholm efter knappt en månad, straffet för rymningen blir 40 prygel. Den 31 oktober 1909 lämnar han Svartsjö med ångbåten klockan 6 på morgonen... men det är inte sista gången han lämnar Svartsjö tvångsarbetsanstalt.

Sjökapten Hjalmar Isak Lord har sedan 1910 drivit sitt företag Stockholms hamnarbetskontor i Norra Våghuset på Skeppsbron. När Turken och hans kamrater gör inbrott i lokalen på hösten 1914 får de se ett kassaskåp i expeditionen, men de lämnar lokalen utan att ta något. Lite senare på natten till tisdagen den 3 november återvänder Ture Eriksson med sina medbrottslingar Ernst Natanael Hedman och Axel Robert Lidén. De hjälps åt att stjäla skåpet som är 60 cm i fyrkant och 30 cm högt. Axel Robert Lindén skaffar fram en dragkärra och Hedman och Eriksson hjälps åt att baxa upp kassaskåpet på kärran. Nu beger man sig mot Nackahållet skjutande kärran framför sig. Utanför Danvikstull hjälps alla tre åt att bära upp skåpet i en skogsbacke nära villa Plania i Nacka församling. Ernst Natanael slår med en sten på kassakistan och locket går upp. De tar pengarna och beger sig till en skogsbacke i Skanstull, kärran och kistan låter de ligga. De delar pengarna lika och skiljs åt.

Polisen får snabbt veta vad som hänt och man börjar söka spår, snart hittar man dragkärran, och sedan kassaskåpet uppbrutet i skogsbacken.

Dagen efter beger sig Turken och Hedman till Malmö med tåg.

Ganska snart är de misstänkta och alla tre blir häktade.

Bytet från kuppen blev 667 kronor 79 öre.

Straffet för Ture ”Turken” Eriksson blev 4 års straffarbete och 3 års förlust av medborgerligt förtroende.

Den sista informationen om Gustaf Hjalmar Ture Kristian Eriksson är att han döms för 6:e gången för lösdriveri till 2 år och 6 månaders tvångsarbete. Han avtjänar straffet på Svartsjö tvångsarbetsanstalt från 9 september 1920 till 5 mars 1923, redan den 12 juli samma år placeras han igen på samma anstalt för att frisläppas 3 juli 1925.

Den 25 juli 1930 dör ogifte Gustaf Hjalmar Ture Kristian Eriksson i Jönköping till följd av en krosskada. Han är skriven i Nikolai församling i Stockholm vilket tyder på att han bara tillfälligt var i Jönköping. 

Efter att Gustaf Hjalmar Ture Kristian avlidit görs en bouppteckning. Behållningen i boet är 126  kronor och 10 öre. Kapten Carl Axel Favre som tillsatts som boutredningsman uppger att Ture inte har några släktingar i livet.

Ture Eriksson föddes 8 mars 1875 i Nikolai församling i Stockholm och var son till kontorsdrängen Erik Gustaf Eriksson och hans hustru Emma Lovisa. Tillsammans får de fyra barn.  Fadern avled redan 1884, modern dog i januari 1938. Ture hade tre systrar, en äldre och två yngre. Den äldsta systern Hilma Alexandra Anna Lovisa är född 20 juni 1873 och senaste anteckningen är att hon flyttar till Täby 1914. Hans andra syster Judit Eugenia Albertina, född 5 december 1876 avlider i november 1921 men efterlämnar en son. Hans yngsta syster Tyra Vilhelmina är född 11 maj 1880 och hon avlider 31 år gammal ogift och utan barn.