Kul för ungarna kring Tranebergsängen, både på 40-talet och idag, med en egen och fantasifullt utformad plaskdamm. Dessutom så stor att det går att paddla runt i små båtar.

Plaskdammen kan vara räddaren i nöden en varm sommardag! Och ett fint exempel på en av många kvaliteter i parkerna inom den så kallade ”Stockholmsskolan”.

Under 1930-talet växte nya ideal fram för stadens parker. Parkerna skulle ha en mer praktisk än estetisk funktion. Stadsträdgårdsmästare Holger Blom sammanfattade det så här: ”Parken är en oumbärlig del av stadsorganismen. Den kompletterar bostaden genom att omhänderta innevånaren i det tättbebyggda samhället.”

Under 1930-, 40- och 50-talet bebyggdes många av Stockholms förorter med en mängd flerfamiljshus med många lägenheter i olika storlekar. Stor hänsyn togs till den natur som redan fanns på platsen. Lokal service i ett litet centrum och lekplatser för barn var givna inslag, liksom ljus, luft och grönska. Typiska inslag i de funktionalistiska parkanläggningarna var plaskdammar, lekytor, stora öppna gräsfält och utvalda träd och buskar.