År 1914 jäste det av upprorslusta hos en stor del av Sveriges bönder. Det som de reagerade på var att den sittande regeringen inte satsade tillräckligt mycket på landets försvar. Till slut organiserade bönderna och deras ledare en marsch ända till Stockholm.
Där togs de emot av självaste kung Gustav den femte på slottets borggård. Bönderna kom från alla landets hörn. De marscherade landskapsvis, somliga iklädda traditionella dräkter. Mitt i den smällkalla vintern tog kungen alltså emot dem. Han lyssnade på dem och verkade hålla med om att försvarsfrågan måste lösas snarast.
Kungens yttrande ledde till en så kallad konstitutionell kris. Enligt konstitutionen är det inte tillåtet för kungafamiljen att lägga sig i politiken. Följden blev att den liberala regeringen avgick. Innan dess hade arbetarrörelsen med Hjalmar Branting (socialdemokraterna) i spetsen arrangerat en motdemonstration för att visa regeringen sitt stöd.
I detta inlägg försvarar skribenten kungen. Han tycker inte att han har gjort något fel. Ja, det var en dramatisk politisk vinter, februari 1914.
3 sidor.
