Dansbanan i Rålambshovsparken öppnade den 2 augusti 1944. Den var en av två kommunala dansbanor med syfte att erbjuda gratis dans till Stockholms invånare. Den andra dansbanan uppfördes på Medborgarplatsen men flyttades senare även den till Rålambshovsparken på grund av trängsel och stök.
Premiärkvällen den 2 augusti 1944 ska ha besökts av minst tjugotusen personer i blandade åldrar. Därefter anordnades ”den kommunala swingen”, som den kallades i en dagstidning, i Rålambshovsparken varje onsdag, fredag och lördag augusti ut. Detta gjordes delvis för att erbjuda stadens ungdomar ett alternativ till det ofta dyra och stökiga nöjeslivet ute på Djurgården. Parkdansen hade även ett socialt syfte i linje med stadsträdgårdsmästare Holger Bloms vision om den socialt funktionella stadsparken.
Rålambshovsparken
Rålambshovsparken, även kallad ”Rålis” i folkmun, har fått sitt namn efter Rålambshovs malmgård som ligger intill Västerbrons fäste på Kungsholmen. Malmgården har i sin tur fått namnet efter friherre Åke Rålamb som ägde gården på 1700-talet. Parken började byggas 1936 i samband med att Västerbron stod färdig.
Rålambshovsparken är byggd enligt den så kallade Stockholmsstilen som blev populär på 1930-talet. Stilen blandade natur- och kulturlandskap med viktiga parkfunktioner. Arkitekten Erik Glemme och stadsträdgårdsmästaren Holger Blom stod bakom parkstilen som även blev internationellt uppmärksammad.
