Ibland hittar man saker på oväntade platser i arkiven. Ett exempel på det finns i Barnhusförsamlingens födelse- och dopbok från åren 1745 till 1786. I slutet på den boken finns en lista över personer som i slutet av 1700-talet blivit förberedda inför dödsstraffet av prästen vid barnhuset. Vi hittar till och med kungamördaren Johan Jacob Anckarström i listan! Hur kan det komma sig? Barnhusförsamlingen upphörde som egen församling redan 1786, men Anckarström halshöggs inte förrän den 27 april 1792. Svaret är att fångar som väntade på dödsstraff satt på Smedjegården, som låg bredvid Stora barnhuset, och att det var barnhusprästens uppgift att förbereda dem inför döden. När församlingen upphörde överfördes förmodligen boken till Smedjegården, där den församlingspräst (i Anckarströms fall är det prästen i Maria Magdalena församling) som fått i uppdrag att göra förberedningen förde in anteckningen. En kungamördare i en födelse- och dopbok från en barnhusförsamling. Den som söker i arkiv kan hitta vad som helst! Via länken intill kan du läsa hela listan som PDF. Listan är svår att läsa men om du vill titta på anteckningen om Johan Jacob Anckarström leta efter 1792 och en liten röd bock i marginalen. Alf Henrikson har skrivit om mordet på Gustav III och Johan Jacob Anckarströms sista tid i boken Ekot av ett skott. Andra kända personer i listan är till exempel Maria Rial (alt. Maria Real) Guntlack som år 1756 tillsammans med sin älskare, skomakargesällen och gardessoldaten Johan Wilhelm Falcker, giftmördade sin man sprutlagaren och skomakaren Abraham Guntlack. Falcker miste högra handen, halshöggs och steglades den 16 juli 1756. Maria Rial miste högra handen, halshöggs och brändes på Galgbacken den 21 februari 1757. Hennes avrättning sköts upp några månader eftersom hon väntade ett barn med Johan Wilhelm Falcker. Abraham och Maria Guntlacks son Jakob Guntlack, som var 12 år när dessa händelser inträffade, blev senare en mycket ryktbar tjuv och bedragare i Stockholm. Han dömdes till döden vid fyra tillfällen men lyckades tre gånger att fly. Efter att han infångats hösten 1769 var dock hans öde beseglat. Han avrättades genom hängning den 16 januari 1771. Före avrättningen skrev han sin "biografi" i fängelset, en bok som blev mycket berömd i samtiden och även översattes till andra språk. Flera författare har under 1900-talet beskrivit Guntlacks liv (till exempel Gunnar W. Lundgren, Stortjuven Jakob Guntlack och Christer Eriksson, Hängd). Via länken till nedan, Ritningar över Stora Barnhuset 1729-1748, kan du se planritningar över de fängelserum som fanns på Smedjegården.
