Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

Stökiga hästgardister på Östermalm 1888

I det sena 1800-talets Stockholm var militärer en vanlig syn på stadens gator och torg. Ett flertal förband, av alla vapenslag, fanns förlagda inom tullarna och bland stadens största byggnader fanns militärens kaserner på Kungsholmen och Östermalm.

Relationen mellan Stockholms militära och civila befolkning var inte alltid helt friktionsfri. Polisrapporten invid, en av många på samma tema, berättar om hur en grupp hästgardister natten mellan den 3 och 4 juni 1888 hotat och jagat en civilist, amanuensen Engelhardt, igenom halva Östermalm.

I polisrapporten berättas också hur en grupp hästgardister - polisen är osäker på om det är samma grupp som jagat Engelhardt eller om det är en annan - hamnat i slagsmål med en beväring ur ett annat förband på Grev Turegatan. Det senare slagsmålet ska ha slutat med ”blodvite”.

Polisrapporten i transkriberad form följer här:

Amanuensen F.G. Engelhardt, boende i huset No 11 vid Linnégatan, har anmält, att under det han natten emellan Tisdagen den 3dje och Onsdagen den 4 dennes kl. 1/2 2, passerade Sturegatan, 3ne hästgardister, som uppehöllo sig å Sturegatan, först hotade att öfverfalla honom och sedan, då han sökte undvika dem, förföljde honom å åtskilliga andra gator, under samma hotfulla uppträdande, hvadan han endast genom att springa lyckades undkomma dem.

I sammanhang härmed får jemväl rapporteras, att då konstapel No 268 Carl Emanuel Pettersson natten mellan den 3dje och 4de dennes kl: 1/4 3 iklädd uniform paserat Linnégatan, ett tjugotal hästgardister upphållit sig å Grefturegatan i närheten av Linnégatan, samt varit i högljudt gräräl med civila personer och en beväring iklädd Kongl. Andra Lifgardets uniform, dervid beväringen för konstapeln utpekat en af hästgardisterna, att hafva med hufvudet tilldelat beväringen ett kraftigt slag för munnen, så att blodvite uppkommit, men som konstapeln var ensam och de övriga gardisterna förde undan våldsverkaren, kunde konstapeln ej anhålla denne, ej heller kunde han förm,å gardisterna att uppgifva vålds-verkarens namn. Gardisterna skingrade sig sedermera åt olika håll.

Någon upplysning har sedermera ej kunnat vinnas angående de fredstörande gardisterna, hvadan förhållandet får rapporteras för den åtgärd Öfverståthållare-embetet kan finna omständigheterna påkalla”.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad