”Likpredikan Öfwer Then Ädle och Welborne Herre Herr Claes Flemming /…/ Öfwerståthållare på Stockholms Slott” 1644

Intill hittas ett utdrag från en likpredikan över Claes Fleming, Stockholms första överståthållare. Likpredikan hölls av prästen Olaus Laurelius i samband med Flemings begravning ute på Värmdö den 22 september 1644.

Claes Fleming föddes i Finland 1592. Efter en framgångsrik ämbets- och militärkarriär tilldelades han 1634 den nya posten som överståthållare i Stockholm. Som sådan ledde han stadens utveckling fram till sin död 1644.

Om Flemings insatser som överståthållare kan du läsa i original här eller i renskrivet format nedan.

Överståthållaren i Stockholm var stadens högsta civila ämbetsman. Claes Fleming kom att få 37 efterträdare på posten innan ämbetet avskaffades 1967.

”Stockholms Slott / hafwer han til thet förr år begynt / hulpit til at bearbeta och fullborda. Magistraten i Stockholm / med högsta flijt understödt / theras rådhslagh och rett styrckt / them / som theras Privilegier, på Hen. K. Mz. wegnar / i alla skäliga motto / förträdt och förswarat. Handelen och traficquen, effter mögeligheeten förbättrat / och sökt at bringa i ordre och richtigheet. Stadzens intrader, bygningar och andra commoditeter, winlagdt sigh at förmera / såsom och at boota och någorlunda affhielpa / the oordningar och irregulariteter, som i Staden / medh oskickelighe gatur och grender / aff framledne tijders försumelse inrijtat hafwer / så myckit ååren och lijffztijden hafwer kunnat tillåta. Men enkannerligen ther hänn bearbetat / at Malmarna / uti itt ordenteligit skick och anseende bringas / och försättias motte / och thez feel och brister så wijda bootat / at ehuru wel thet kan hafwa warit en och annan oweldt och emoot / så hafwer lijkwäl thenne salige Herren / lagt theruthinnan sådana fundamenta, at then som honom uthi embetet kommer at succedera, hafwer een richtigh och obeswärat regel at efftergå. Och när alt sigh nu satt hafwer / och kommit til sin intenderade fullbordan / kan Stockholms Stadh / thenne salige herren / therföre nepligen noghsampt tacka och berömma. Effter som han igenom sijn flijt / arbete och försichtigheet / hafwer låtit byggia och förferdiga i thesse tijder / then sköna och anseenliga Kyrckian på Östermalmen / S. Jabob benembd / som så långan tijdh / fast uthi manna minne / hafwer stådt uti bygning och taaklöös. Thenne salige Herren / hafwer och uprettat Barnhuset / och ther medh funderat och uthspridt / monga sköne och nyttige Handwerck i Rijket / serdeles i Staden / hwilken han och med åthskillighe nya brygger / girat och beprydt hafwer / som aldrigh tilförenne warit hafwa / och bracht them i anseende. Transfererat Skipsgården til bequemmare orth / och then med thez tilbehör / icke utan stoort arbete och beswär / ånyo funderat. Anrettat Reparebanen / låtit förferdiga Slusan. Hwilket alt / ther thenne salige Herrens förstånd / arbete / idkesamheet och tolamodh icke hade warit til ewentyrs ännu stådt ogiordt och ofulkomnat. Hwar aff och / then som effterkommer / om han någorlunda wil göra sitt embete tilfyllest / finner sigh icke halfft / uthan heelt giordt werck och arbete.”